1/4 Onsdag

Med risk för att bli utskrattad, så tar jag mig friheten att tala om att jag hittat dagen skämt i morgontidningen!

"Regeringen har efter en begäran från EU och efter en rekommendation från naturvårdsverket, beslutat om ett totalförbud mot all jakt i värmland under de kommande 10 åren. Forskarna vill veta om det går att återskapa en naturlig balans mellan rovdjur och bytesdjur, utan inblandning av människan!" (sidan 9)

Dom uppmanar alla jägare att lämna in sina vapen till närmaste polisstation...

Jag undrar sa flundran, om det är många som gör det!!!

Sol idag, nu ska jag ut mä vovven på äventyr i skogarna!

31/3 Tisdag

Åt en riktigt god frukost i sängen idag. Müsli och fil- MuMs!!

Nu ska jag tjöta i fånen en stund, tvätta, gå ut mä vovven och sen jobba :).

Nice update!

30/3 Måndag

En helg fylld av mys och magsjuka. Som det ska vara!?
Men nu är det måndag och strålande sol.

Såg "australia" för några dagar sen, herreminjesus! -Säger jag bara!!! Vilken film (...vilken cowboy)! Första gången filmen "fångade mig" var i scenen där mr. cowboy tar en utohusdusch (Ni som har sett filmen förstår) i månskenet. Jag kan bara konstatera att repliken: "whoooo, haaaa" fungerar precis lika bra i western som i djungeln. Vad är det med dessa vildar!?

Dom är spydiga, otrevliga, (och döper sin attityd till "ärlig") och samtidigt sååååååå kärleksfulla!

Nä nu ska jag ut på savannen, öknen eller djungeln och spana efter vildar!
Are you a wild one?!

27/3 Fredag

Jag blev lite kritisk till tidningen jag köpte häromdagen! - Cosmopolitan!
Enligt tidningen:

*Så är "Juckdansen", som män ofta utför efter ett par öl för mycket " en noga uttänkt och ofta framgångsrik strategisk dans".

*Jag fick veta vad det betyder om han "sitter på vissa sätt"?!

*Sen fick jag veta att 1 av 11 saker han älskar med "mig" är att "jag går upp tidigt och steker bananpannkakor till honom". (Det låter inte gott, men det är väl självklart! Att han älskar att JAG gör frukost- Men hur ofta får JAG fukost?)

*....En annan sak han älskar med "mig", är att "jag bjuder honom på weekendresa".... (självklart!)

*Jag fick av tidningen en hemsida där han får "dåliga råd" (som om cosmopolitans råd skulle vara bättre?). Han får bl a rådet: "Varför erkänna för din kvinna att du har varit otrogen om du ändå inser att det var ett misstag? Du kommer bara att få be om ursäkt i månader." (jag skulle snarare säga år! Och med den inställningen skulle han inte behöva be om ursäkt innan jag kastat ut honom)

Jag gick naturligtvis in på hemsidan (askmen.com)! Där fick män bl a reda på att vi "antingen älskar eller hatar analsex", och annat som är jätteviktigt att veta i verkliga livet. Sånt "som gör att man kan kalla sig allmänbildad"!

Tur att jag inte är en tjej som drar till mig gruffande grottmänniskor med stripigt skägg och med pålen i handen, för det måste vara den typen som går in på en sån sida!

Sen fick jag något intressant (förbered dig på skratt)
Killens första möte med familjen:

19:00 "Shit. Jag har aldrig sett så mycket furumöbler i mitt liv."
19:01 "Nej nu kommer pappan. Han hatar mig redan, jag vet det."
19:02 "Och nu kommer mamman. Så det är så min flickvän kommer att se ut om 30 år? Kanske lite kinky, men inte mig emot!"
19:30 "och hon lagar utsökt slottsstek!"
20:35 "Ska jag hjälpa till med disken? Eller kommer pappan att tycka att jag är en mes?"
20:26"Men om jag inte gör det kanske han kommer att tro att jag är ett svin?"
20:57 "Fan. Pappan vill att jag ska följa med till kontoret. Jag skulle aldrig ha diskat-han tror att jag är bög!"
20:58 "En wiskey!?"

25/3 onsdag

Våffeldagen idag! så självklart bjuder jag på våfflor här hemma!

Dagen började bra, med sol och ett stelt leende. Sessans skola har förbjudit henne att komma dit i 48 timmar framöver. Hon kräktes inatt igen (attans magsjuka) och samtidigt är hennes allmäntillstånd likadant som vanligt, energi och lite överskottsenergi!!! Så vi tog en promenad och hämtade hennes cykel och lämnade in min cykel. Så nu är det gjort!

Jag har åxå hunnit med att påbörja "operation hjälpa till med praktikplats" idag.

Sen har jag hunnit fundera lite.... Min väninna är lite gravid (GRATTIIIIIS!!!!), och min fd granne är gravid och dom flesta har ganska nyss förlovat sig. OCH jag! Jag har just avslutat mitt förhållande med min pojkvän, bl a för att jag vill bo ihop, gifta mig och skaffa mer barn. Så även om jag naturligtvis blir överlycklig för att alla stadgar sig och förökar sig, så kan jag inte låta bli att bli lite tårögd. Så nu sitter jag här och leer med tårar i ögonen och önskar att jag också kunde få chansen att gå igenom detsamma som mina vänner så här på vårkanten.

Kan inte låta bli att tycka att det har varit lite bortkastad tid med honom (så typiskt tjejigt). Men jag är ju tjej! Så då får jag tänka det, och nu har jag ju en blogg som jag kan tänka högt i !

Såg på "Yes man" häromdagen!! Jag blev lite inspirerad då jag faktiskt utan att tänka på det själv, hamnat i nej-fällan. Tackar nej till fester och annat hela tiden... Så jag har tackat ja nu istället, annars sitter jag ju bara här!

Idag har jag jobbat! Fick höra av en äldre "tant" idag (en norska), att hon inte säger "likke måde" (detsamma) längre. Hon sa det en gång och fick svaret: "vill du ligge med mig". Så nu har hon förstått att det kan missuppfattas, herregud vad jag skrattade!!!! (säg det snabbt så förstår du).

Imorgon börjar första dagen på mitt nya liv! ÄNNU mer egoistisk än vanligt: i 1:a hand SESSAN och i andra hand: JAG,JAG och JAG!!! Sen lite mer av JAG!

Härligt med sprudlande vår, varenda liten cell i kroppen skrattar! Ge världen ett leende, så möts du av en leende värld! (Det bor en liten di leva i oss alla)

18/3 onsdag

Är jag den enda människan som går och är lite halvbitter idag, vädret till trots?! Känns som att både räkningar och trubbel staplar sig högre och högre.
Medan jag väntade på min dotter förut så tog jag och mizz vovve en promenad ner till älven och satte oss på en parkbänk tillsammans. Där satt jag och "E"! På parkbänkarna runt omkring satt par i alla åldrar och storlekar, dom satt och fnittrade och småpratade med varandra, och vem satt jag med?! Min hund!?

Jaja.. Det finns alltid som som har det värre! Som synd var så är inte mitt största problem att jag pratar med min hund, som om jag pratar med min polare! Men det finns ju alltid dom som har det värre....

Vissa dagar känns allt hopplöst, men här kommer lite funderingar som kan roa:

*Hur kan det komma sig att en enda liten oförsiktig tändsticka kan starta en stor skogsbrand när det krävs en hel jäkla ask tändstickor för att tända en lägereld?

*Vem var den första person som tittade på en ko och sa: 'Jag tror att jag ska klämma på de här dinglande sakerna och dricka vad som kommer ut ur dem?'

*Vem var den första person som sa: 'Ser du den där hönan? Jag ska äta nästa sak som kommer ut ur hennes rumpa.'

*Varför lämnar din gyn-läkare alltid rummet när du ska klä av dig om han ändå ska se dig naken sen?

*Varför fastnar inte limmet på insidan av flaskan?

Idag har jag startat "projekt vårstädning". Jiippiii! (vad har jag gett mig in på?)... Jag har startat detta utan någon riktig plan och utan schema. Så jag tar en pause och skriver ner hur dagen ska se ut:

10:00: Till mamma (några visitkort? Hon ville att jag skulle se)
10:30: Byta tvätt i maskinerna!
10:40: Fortsätta med garderober och sen starta "opperation sessans rum"
11:30 Byta tvätt i maskinerna!
11:45 stryka/vika tvätt
...Efter detta följer en grundlig städning av toalett, fönstertvätt, damm-ning och ännu mera tvätt.
Sen kommer nog sessan från skolan, då blir det en pause igen (med mat och läxor).

Jag och min pojkvän (han den där morgonsura, som jag skyller allting på) spanar på olika herrgårdar att åka till. Kruxet med det här (och allt annat vi BÖRJAT planera) är att han vill se över ALLA allternativ och jämföra, medan jag lätt tröttnar och hellre tar 1:a bästa (man vet ju ändå inte hur det blir förrän man är där). På det här viset så hinner jag tröttna och Han har pga tidsbrist slutat att se över alla 1000 allternativ- så allt vi planerar rinner ut i sanden.

Finns det någon relationsexpert som möjligtvis kan hjälpa oss att lösa det här så att vi faktiskt kommer iväg på något någongång!?

to be continued...

Happ! Då har jag kommit en bra bit i min städning!

Sessan och hennes två kompisar hade attans roligt åt att hon hörde mig fisa på toaletten i morse.... TVÅ gånger på snart 9 år har hon hört mig fisa!! Å båda gångerna har hon legat och skrikit av skratt, vad är det egentligen som är så roligt med sånt.. Jag blir mest förlägen om jag hör någon släppa sig, och skulle min partner göra det så blir jag nästan arg. Tycker att det förstör mystiken i förhållandet när man håller på med sånt. ... Jag satt ju i alla fall på toa!! Där borde det vara tillåtet (2 gånger på 9 år).

Sen har vi visitkorten min älskade mamma ville visa mig! Hon ska tydligen beställa visitkort till sig själv. Vackra visitkort, yrke: skribent!? Eller va det "Bloggass."?! - Hon är för härlig!

Några yrkestips till min mamma (att sätta på visitkortet):

*Taxi
*hemyogainstruktör (eller va det pilates)
*Chat-aholic
*swimmer (så mycket som hon badar/kanske badanka?)

16/3 Måndag

Idag ringde min dotters fröken vid 9.45. Hon letade efter matteboken, sa hon... Det var ju nödvändig information tyckte jag innan jag förstod att hon faktiskt lite snällt anklagade mig för att ha lagt beslag på den. Jag sa genast till henne att matteboken lämnades logiskt sätt samtidigt med läseboken som vanligt på torsdagen.
Sen kom min kära dotter till telefonen och talade om att hon inte hade fått med sig sin jacka till skolan, mitt i vintern!? Jag blev måttligt förvånad!(hennes pappa i ett nötskal) ... Men när hennes fröken återigen kom till telefonen lugnade hon mej genast (INTE!) Hon förklarade att sessan hade en STOR fleecetröja på sig, tydligen hennes farmors?! (snyggt?!).
Hennes fröken ringde upp igen inom 5 minuter och informerade om att hon tittat efter den nedrans matteboken på "ETT TILL" ställe, och där hade hon minsann hittat den! (mysteriet löst)

Nu öppnas "opperation: Vart är sessans jacka"!
Tips lämnas enklast på den här sidan och kommer att belönas rikligt (med kramar)!

15/3 söndag

Fick mig just en liten funderare. "Vilken årstid gillar du bäst?" Jag kom slutligen fram till att jag gillar ALLA årstider exakt lika mycket, OM dom håller sig där dom ska vara. Dec - Feb. - VINTER (eller numera Jan-mars), Mars - maj - VÅR (numera april -juni), juni-aug-SOMMAR (numera juli-sept), sept-nov-HÖST (numera okt.-dec.).
Det är helt galet att det aldrig blir snö på jul! Ett par gånger har det ju t o m varit vårväder, vi får helt enkelt börja rösta om när vi ska sätta julafton hädanefter. I mars månne?

Min pojkvän stormade helt sonika ut härifån, mumlade något med "soc-fall"(?????) och kastade sig ut här ifrån. (E! "ett streck till kanske?"). JaJa! He´ll be back! "som en gummiboll kommer ja tillbaks te dej"!

Vad gör man så länge med samma man, trots alla tusen "misstag" och "missuppfattningar" man blir utsatt för?! Är man så desperat efter att försöka hålla ett förhållande vid liv , eller är det så att ju mer man kompromissar desto sämre förhållande? Att det faktiskt är så att ju mer egoistisk man är desto bättre fungerar förhållandet? Jag startar en klubb NU: "dödshjälp åt dåliga förhållanden".

Lördag 14/3

Jobbat några timmar idag. Släkten var inne å shoppade mat, som vanligt sitter man och irriterar sig på att det ska vara så svårt att lägga streckkoden åt rätt håll. På systemet visar minsann ALLA respekt och vänder flaskor och burkar åt rätt håll (kan det vara för att det är statligt). Och dessa enorma varuberg kunderna bygger!? Tar man en vara så rasar allt, och kunden tittar anklagande och förvånat på MIG!? - Man borde ju förstå att det inte är något "strechband" maten rullar på, det utvidgas liksom inte, utan bandet förblir 30-40 cm!

Senare när jag slutat så får jag ett paniksamtal från min kära mamma, som är en ängel och hämtar mig efter jobbet. Hon satt tydligen med sina "tant-spolar" i håret och skulle bli lite sen. Inte mig emot, det är rätt skönt att sitta och filosofera utanför jobbet i 5-10 minuter.

Och där satt jag och njöt av tystnaden, när ett tåg rullar förbi (hectorrail- hette loket om jag inte minns fel)... Tåget var säkert en mil långt och FULLT med trästockar. Det fick mig att tänka på .... "Plupp i storskogen" och hans polares kommentar "eske, teske, tänka sig. vart tar alla träden vägen?" - Jag måste verkligen fråga min mamma vart alla mina plupp-böcker har tagit vägen. För det är riktigt lärorika böcker!

....Igår fick jag ett mail från min pojkvän, vi var tydligen inbjudna på nån födelsedagsfest ikväll (lördag). det här säger han på fredag eftermiddag. Vad han inte förstår är att (och tydligen inte hans kompis heller) vi tjejer tänker inte bara på en öl när någon nämner ordet "fest". Utan vi ser hela våran garderob, tvätthögen och toppen/kjolen vi såg i skyltfönstrat swischa förbi näthinnan... det ser inte ljust ut! Sen kan jag sätta en peng på att han surar hela kvällen för att min numera enda nästan godkända "gå-bort-outfit" inte är tvättad. Mitt dilemma är nu: "sur pojkvän" eller "pjamasparty"?! (pest eller kolera"!? ;)

Fredagen 13/3

Vilken dag! Inte ett dugg har hänt. "peppar,peppar". Hallen är fortfarande grusig, men som den envisa optimist jag är så har jag bestämt mig för att kalla min hall för "sandstrand" och lampan i hallen blir numera en "sol". Ett litet expriment fram till min till synes kroniska trötthet ger med sig.

Min trötthet har fått många diagnoser hittills. Vissa anser att kroppen behöver hämta sig efter förra veckans influensa (först ska man vara sjuk en vecka och sängliggande för det! Sen ska man tvingas vara trött en vecka efter det!?), sen har vi min älskade mamma

(världens sämsta svärmor- hon anser att hennes dotter ALDRIG gör fel och förstorar gärna min partners fel och brister. Men hon gör det med kärlek! -Skjut mig om jag blir likadan mot min dotters pojkvän)

Hon tror att det är min pojkvän som stjäl energi ifrån mig. -Jooorå! Sanningen är ju bara den att jag har inte träffat min pojkvän på några dagar, så hur mycket jag än vill skylla allt på min ex-sambo (t ex. arbetsscheman som kommit bort eller annan post som jag vägrar erkänna att jag hittat på "säkra ställen") så kan det här omöjligt vara hans fel!

Hennes andra diagnos var dessbättre mycket mer träffande, "det är den tiden på året". Kanske är så att mitt totem inte är vare sig "gås" eller "prärievarg" (enligt astrosidan på intenet), mitt totem kanske är "björn". Så det är egentligen så att jag ska gå i ide varje vinter. Undrar om det går att söka stipendium för att få gå i ide några månader varje vinter.. januari/februari t ex. Det är ju dessutom dom fattigaste månaderna på året! Så det löser en massa av mina problem! Jag ska undersöka det här närmare, men undertiden kan jag glädjas åt att april närmar sig med stormsteg och att det då kommer en massa vårfåglar som sprider underbar vårenergi.

Have a nice day..

Torsdag 12/3

Jaha! Då fick jag alldeles nyss reda på (av min dotter) att det är fredagen den 13:e imorgon, och med det sagt så avslöjar jag även att jag har vissa tendenser att vara skrockfull! Inte det att jag inte går under stegar, jag undviker det bara.. Och var finns det förresten stegar där man går... Och OM det skulle vara en stege i vägen så vore det ju onormalt att gå Under den, när man kan gå runt?! Och varför vill någon titta på en svart katt som korsar vägen?! Klart att man tittar bort om man ser en svart katt!? Dom blir ju så kramiga om man skapar ögonkontakt med dom, .. Det är iaf inte så att jag spottar över min axel om nån ser, så det så! Att krossa en spegel är ju heller inget man VILL göra, så det är klart att man undviker det också! Och om det skulle hända så blir man ju förkrossad, men för att göra det lite värre så har någon hittat på att man måste vara ledsen i 7 år- Så det är klart att man blir ledsnare om man krossar en spegel än ett glas!?

För att lugna alla oroliga, så måste jag bara tala om att jag sitter INTE kvar i skogen och väntar på mr. hackspett!

Idag har det inte hänt alltför mycket. Jag har irriterat mig länge nog på den grusiga hallen, så jag har löst det problemet!! - Jag har förbjudit folk att ta den vägen in till köket, utan istället använda mitt burspruksfönster-rum om man tvunget måste in i köket! (städdag uppskjutet).

Så! Idag går jag uppenbarligen bakåt i tiden i min blogg, började i nutid och har nu hamnat på torsdagen morgon!
Det här är nog stycket min pojkvän fasar för. Jag älskar honom ordentligt mycket! (Om man nu ska mäta en sån sak som att älska. I så fall mäter jag det i avstånd, känns bättre att "älska någon till månen" än att "älska någon flera hundra liter")Men hans morgonhumör kan jag definitivt vara utan. Han grymtar och surar och far fram som ett otroligt tyslåtet odjur. Han muttrar sårande små fraser och säger helt humorbefriat (han är allvarligt seriös) att jag har hållt honom vaken sen fyra inatt! Då har jag tydligen legat och gjort söta små ljud i sömnen,
det är väl det som kallas "att prata i sömnen" i TRE timmar! Så *trummvirvel* här har ni en sensation! Den första levande (normala) människan som pratar i sömnen i 3 timmar isträck!
Men min vana att hantera honom (2-3 år) räddar mig från ett morgonbråk som förstör hela dagen. Och tro det eller ej! Men rockbjörnen hämtade sig snabbt och gav mig en blöt puss och en varm kram innan han rymde till dagis och jobb!

Have a nice day

Onsdag 11/3

Jag har börjat att vakna innan klockan. Det har hänt nästan varje dag i ett par veckor och det börjar kännas som en underbar ovana. Det var en ovanlig känsla att vakna med solen i ögonen, det va ett tag sen det hände. Underbart väder hela dagen.

Klockan 12 slängde jag iväg ett mail till min pojkvän (ex-sambo), och undrade om jag kunde hämta hans barn kl.14, när jag ändå var utanför dörren. Klockan 13.25 störtade jag iväg till sessans skola, då hade jag fortfarande inte fått nåt svar. Jag borde (enligt klockan) ha varit sen, men när det är 3:e året i samma klass så vet jag att dom ALDRIG går utanför klassrummet före 13.35. Och efter lika lång tid har jag gett upp mitt dagliga tjat på min underbara dotter: "snälla gumman! skynda dej! mamma vill hem!". Hon kommer ändå ALLTID att vara sist ut genom dörren. Det är sån som hon är-bara att älska det också! Så trots att hon var förvånadsvärt snabb idag, så kom vi därifrån klockan 13.50.

Vi cyklade (utan hjälm) bort mot flickornas dagis, medan jag gjorde mitt bästa för att koordinera cykeln, vovven och samtidigt lyssna på sessans utlägg om "vem som bråkat med vem", "vilka fröknar som är nya" och "vem som ringt in dom nya fröknarna". Man kan ju tro att sånt är oviktigt, men för en 8-åring är det här veckans händelser (eller iaf dagens).

När vi kommer fram till dagis och jag precis har snurrat fast min vovves koppel i dagisets stängsel, så hör jag någon tuta bakom mig (en riktigt hög biltuta). Men vanan att bo mitt i smeten där det är full rulle har gjort mig immun. Och när jag som bäst funderar (medan sessan fortfarande pratar och pratar, men jag hör inte om vad längre) på hur förvånad jag är över att jag inte hoppar till av tutan, jag har ju vanligtvis nerverna utanpå kroppen! SÅ vänder jag mig om. Och där står min pojkvän! Med sin yngsta dotter! Som jag precis skulle hämta!?

Han ser mitt frågande uttryck och mumlar något om "tandläkaren" och jag mumlar tillabaka något om "bristande kommunikation". Sen upptäcker jag att vi bara står och tittar förvirrat på varandra. Så jag Befaller honom snällt att gå till den ena avdelningen och hämta grejer, medan jag hämtar hans stora tös. Där möts jag av väninnans son som tillsammans med min dotter helt galet vänder upp och ner på hela dagiset för att dom visa hur mycket dom saknat varandra. Sen står plötsligt flickornas pappa i dörröppningen och klagar på tidsbrist och nåt om "möte på jobbet om 5 minuter", jag talar så lugnt jag bara kan om för honom (trots allt oväsen dom 5 barn runt oss för, därför att min dotter spelat upp dom till nivå 100) att han kan lugnt gå, jag tar hand om det här.

Jag får tillslut med mig dom barn jag ska ha med mig (inte plus/minus 1 eller två idag) och klockan är fortfarande ung och solen lyser som aldrig förr. då säger jag med glädje/stolthet: "skogen?"... OCH då kommer det som alla föräldrar med ett par barn för mycket fasar för. Ett barn säger "JAAAAAA!" "ett barn bara leer" och det 3:e....... Börjar gråta!?!?!?- varför? "jag är trött","jag orkar inte gå". Men van som jag är! Klistrar jag på mig leendet och visar att "taaa daa" jag har en pakethållare! Vi promenerar dom 10 metrarna bort till skogen och jag släpper min galna hund och ser hela högen (barn och ull-hund) försvinna i skogen.

Då drar jag ett ljupt andetag och hör ett attans dunkande! En hackspett! samtidigt hör jag barnen komma tillbaka. Med teckenspråk försöker jag att få dom att dämpa sig lite. Jag viftar och hyschar, men ingen vill se mitt tydliga teckenspråk. Jag tackar mr. hackspet för att han så orädd satt kvar dom 10 minuter det tog för mig att visa alla tre barnen vart han satt. Sekunden efter ryckte dom på axlarna såg ointresserade ut och sprang skrikande iväg i skogen igen. Och där stod jag igen ensam.. utan hackspett...