Dagarna innan jag fyllde 40

Där satt jag, 39+, sjukskriven pga utmattningen som jag inte tagit mig ur på över 6 år, mitt i en pandemi.  Jag närmade mig 40-års dagen med stormsteg och karriärsplanerna var vaga. Mina små barn var 5 och 6 år gamla och min stora tjej hade just fyllt 20 år och hade börjat skapa sig ett eget liv.

Då ringer telefonen och när jag svarar, så berättar rösten i andra änden att jag ska bli mormor! MORMOR!?

Jag är inte stolt över min reaktion, där och då, men jag står för att min reaktion var äkta och det har vad jag behövde just då. Vad JAG behövde. Det är någonting som jag har blivit så mycket bättre på. Att sätta mig själv först, när det behövs. Att inte leva för alla andra jämt. Jag kan bli ännu bättre på det här, och det kan bli ett annat blogginlägg, men jag vill i alla fall nämna det även i det här sammanhanget.

Min reaktion var NOLL % oro för min dotter och hennes sambo och deras framtid, utan en stor mental kollaps pga att jag ville och tyckte att jag behövde mer förberedelse och för att jag ville vara i en annan situation när mitt barnbarn föddes. Så jag gjorde som jag brukar, jag förändrade min situation totalt och en månad senare så arbetade jag heltid, jag förändrade både kost och motion och när min lilla dotterdotter föddes, så var jag mer redo och tacksam än någonsin.

Barnbarn är verkligen livets efterrätt!

Tack, Dotter och Svärson, för att ni gjorde mig till mormor. Jag kommer alltid att vara tacksam för det här.

Kompis från förr

 Minns ni den där kompisen, som har känt dig sedan innan mobilkameran, innan all dokumentation på sociala medier, innan milleniumskiftet och som har följt det mesta som har hänt genom ditt liv.

Hon som har Följt dig genom tragedier, stått bredvid dig genom hjärtesorg och som har dragit till killen som svek dig!

Henne! Har jag fått tillbaka, efter några år utan kontakt. 

Det är Amazing att få skratta från hjärtat igen, att dela allt elände och att få uppdatera sig om detaljer som har hänt under de år som har gått.

Jag kommer aldrig mer att ta en sån här vänskap för givet och NU förstår jag vilken enorm trygghet det är att ha en vän från tonåren vid min sida.

Här om dagen, när jag slutade ett par timmar tidigare från jobbet, så stannade jag bilen en bit hemifrån, då vi hade så mycket att prata om. Jag valde bort att åka hem till vardagen, för att istället prata om lyxfällan, prata om sjukvården, skratta åt eländiga vardagssituationer och bekräfta varandras situationer, genom mörk (ibland kolsvart) humor. Där satt jag alltså i bilen, på en grusväg, i mörkret, en vardagsKväll och skrattade bort ett par timmar. Ni som inte kan ana vilken livskvalitet det här är, borde ta kontakt med den där kompisen, som vet alldeles för mycket om er. Den där som, fullständigt, kan förstöra er propra och oskyldiga fasad som du har byggt upp inför dina tonårsbarn och som påminner dig om att du inte bara är en mamma och att några av det bästa dagarna i ditt liv, ännu inte har varit.

Men håll i hatten och bered dig på överraskningar som får dig att hoppas på att 40-års åldern är det nya 20+!

 

Jobb, jobb och jobb

När jag kom till jobbet, den 4/10 och loggade in på jobbportalen, så hade jag 70 h inbokade under hela oktober. 

Jag minns att jag tänkte, att jag hoppades få ihop mellan 90 och 120h.

När jag loggade in i slutet av dagen, så var jag, plötsligt, bokad på 179h?!

Det är mycket jobb nu minsann!

Det blir många julklappar i år!

Citat: Ty, 6 år

 Ty, 6år betraktar ett par rådjursbockar som slåss för att vinna 2 stycken rådjurshonors hjärtan och säger:

- De (rådjursbockarna) skulle ju kunna ta en varsin hona?!

- Det är BARA killarna som slåss jämt, av alla djuren, flickorna bara står där och får välja…